Insändare i Norrtelje Tidning 2012
Stärk äldres egenmakt
Äldre människor ska ha rätt till en omsorg som präglas av egenmakt, trygghet och kvalitet. Trots det har en rad missförhållanden och skandaler på senare tid uppdagats på olika boenden.
Så gott som alla inser att det finns problem inom äldreomsorgen. I Svenskt Kvalitetsindex framgår att vi är mindre nöjda med äldreomsorgen än med andra välfärdstjänster som sjukvård, barnomsorg och skola.
Undersökningar visar att skolpengen, valfrihetssystem i primärvården och barnomsorgspengen fungerar bra. Skolor, vårdcentraler och förskolor tävlar om att erbjuda bra bemötande, fräscha lokaler och goda resultat. Tyvärr finns ofta inte samma valfrihet och sunda konkurrens när det gäller boende för de äldre.
Förra året hade endast fem kommuner infört valfrihetssystem inom särskilt boende. Att skylla bristerna inom äldreomsorgen på valfrihet och vinst leder därför fel. Tvärt om måste vi jobba konsekvent för större mångfald, ökad egenmakt och bättre valfrihet.
För Centerpartiet är det viktigt att välfärden håller lika hög kvalitet i livets alla skeenden. Äldre måste få samma möjlighet att välja till och välja bort som yngre. Endast så kan makten flyttas från politiker och personal till äldre och anhöriga. På sikt vill vi därför att det utvecklas en äldrepeng i hela landet så att valfriheten blir lika stor i äldreomsorgen som inom exempelvis barnomsorgen.
Samtidigt krävs politiska åtgärder för att valfriheten verkligen ska leda till bättre standard och större trygghet. Vi behöver skärpa tillsynen, förbättra servicen vid val av omsorg och stärka de äldres rättigheter.
Det ska gå att få ersättning både när man får vänta orimligt länge på en plats och när vårdgivaren inte lever upp till vad som utlovas. Idag kan vi reklamera och få tillbaka pengarna för varor och tjänster som inte håller vad de lovar. När omsorgen inte håller måttet anser vi att man på samma sätt ska kunna kräva ersättning från kommunen.
Socialstyrelsens tillsyn måste bli bättre. De senaste två åren har endast sex procent av de privata anmälningarna om missförhållanden i äldreomsorgen lett till någon form av inspektion. Eftersom privata tips ofta har god träffsäkerhet anser vi att Socialstyrelsen ska motivera när så inte sker. Det är dessutom rimligt att människor får någon form återkoppling när de vänder sig till myndigheter i så viktiga ärenden.
För exempelvis multisjuka och dementa är det ofta svårt att välja. Trots det är möjligheten att välja till och välja bort oerhört viktig för kvalitetsutvecklingen. Därför vill vi inrätta speciella guider som hjälper äldre och anhöriga att hitta rätt boende efter önskemål och behov. Genom personliga möten ska man kunna få information om kötider, rättigheter och profilsatsningar. Det kan handla om att identifiera det boende som prioriterar god mat, fokuserar på utomhusvistelser eller tillåter husdjur.
I Centerpartiet är vi övertygade om att ökad mångfald och egenmakt är den bästa medicinen mot kvalitetsbrister och missförhållanden.
Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet
Per Lodenius, riksdagsledamot för Centerpartiet
—————————————–
Ja till finanspakt – nej till euro
Sverige är starkt beroende av övriga EU och av hur den europeiska ekonomin utvecklas. Det ligger i vårt intresse att skuldkrisen i Europa får en lösning. Samtidigt behöver EU-länderna visa prov på förmåga att ta ansvar och fatta svåra men nödvändiga beslut. Hittills har dock krishanteringen hos flera länder visat mycket övrigt att önska. De förhandlingar om stärkt budgetdisciplin som pågår i Bryssel allt sedan Europeiska Rådets möte i december 2011 är därför nödvändiga. Här deltar icke-euroländer, inklusive Sverige, på samma villkor som euroländerna.
Centerpartiet har, som enda parti i Sverige, varit med och tagit ansvar för såväl saneringen av de offentliga finanserna i mitten av 1990-talet liksom för återupprättandet av arbetslinjen ett decennium senare. Detta har medfört att Sverige idag har marginaler i budgeten. Dessa lärdomar behöver skuldtyngda euroländer ta till sig och i praktisk handling följa. Med vår historia av ansvarstagande är det därför ett naturligt steg att vara med och trygga ekonomin i Europa i ett läge där Europa är satt under hård press. Centerpartiet säger därför ja till finanspakten men fortsatt nej till euron.
Vårt nej till att Sverige inför euron som valuta är tydligt. I folkomröstningen 2003 instämde svenska folket i vår linje. Centerpartiet ser inga skäl för Sverige att ompröva sitt förhållande till euron. Dessutom måste det svenska folket i så fall säga ja i en ny folkomröstning.
Men genom att ansluta oss till pakten skulle Sverige signalera att de ansträngningar som euroländerna gör för att skapa stabila statsfinanser har vårt fulla stöd. Samtidigt är vi med och tar ansvar. Det vore en viktig markering.
Centerpartiet ställer dock krav för ett svenskt deltagande:
- En anslutning ska inte ses vare sig som ett förhandsbesked om eller som ett förstadium till euromedlemskap.
- Sverige som icke-euroland ska inte bli bundet av reglerna i pakten.
Centerpartiet kommer dessutom vara pådrivande för att:
- finanspakten säkrar strikta och solida regelramverk utan kryphål.
- de icke-euroländer som ansluter sig till pakten ska få möjlighet att delta i de eurotoppmöten som aviseras.
- arbeta för att frågor av gemensamt intresse såsom den inre marknaden och Europa 2020-strategin, även i fortsättningen diskuteras och beslutas av samtliga 27 medlemsstater.
Under förutsättning att Centerpartiets krav tillgodoses och att det finns en vilja till dialog kring de övriga kriterier som vi förespråkar, så ser jag en svensk anslutning till finanspakten som ett ställningstagande för att visa på Sveriges vilja att vara med och ta ansvar.
Per Lodenius (C), riksdagsledamot
—————–
Insändare i Norrtelje Tidning 2011
Tillsätt en sanningskommission om särskolan
Särskola är en skolform där man får en individuellt anpassad skolgång utifrån särskolans kursplaner. Den är en viktig skolform, men den ska endast vara till för barn och ungdomar som har en utvecklingstörning.
För ett barn som har en utvecklingsstörning så kan särskolan vara den bästa skolformen för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Samtidigt innebär en placering i särskola begränsade möjligheter till både vidareutbildning liksom tillgång till arbetsmarknaden. Därför är det mycket viktigt att det bara är de elever som verkligen har behov av särskola som också går där.
Skolinspektionen har granskat 58 kommuner när det gäller placering i särskolan. Resultaten är nedslående. De visar på att många placeringar i särskolan är felaktiga. Samtliga granskade kommuner kritiseras också för brister i särskoleplaceringen. Jag har själv varit lärare i gymnasiesärskolan på Rodengymnasiet och vet att det också har funnits brister i särskoleplaceringar i Norrtälje kommun.
Centerpartiet har redan tidigare uppmärksammat problemet med att det finns elever som felaktigt hamnat i särskolan. Elever som borde ha fått stöd på annat sätt än en placering i denna skolform. Vi har också föreslagit att en sanningskommission om särskolan bör tillsättas.
I den nya skollagen, som gäller från denna höst, finns förändringar som gör mottagandet till särskolan mer rättssäker. Tillsammans med de förslag till ändringar av gymnasiesärskolan som finns i regeringens proposition En gymnasiesärskola med hög kvalitet, så blir särskolan mer flexibel och tydligare riktad till dem som verkligen är i behov av denna skolform.
Att åtgärda problemen för att få en mer rättssäker prövning till särskolan är viktigt. Men vi får inte glömma de elever som redan har hamnat fel i systemet och som riskerar att hamna i utanförskap redan i unga år. Alla de som redan blivit felaktigt placerade i särskolan måste få chans till upprättelse och ny chans till den utbildning de har rätt till.
Vi återupprepar därför vårt förslag från valrörelsen. Tillsätt en sanningskommission av särskolan för att granska vilka fel som begicks då så många fler elever började placeras i särskolan från 1990-talet och framåt. De som felaktigt placerades i särskolan bör få möjlighet till skräddarsydd vuxenutbildning, lärlingsutbildning eller andra insatser med särskilt stöd och med 100 procent studiebidrag
Per Lodenius, (c) riksdagsledamot
————————————
Gör hamnen till ett miljöföredöme
Planeringen av hamnen är nu inne i ett intensivt skede. Investeringen i en ny stadsdel kan bli avgörande för kommunens fortsatta expansion. Det är ett ypperligt tillfälle för Norrtälje att förstärka sin roll som ett regionalt centrum för hela Stockholm nordost. Och också ge en ny image till Norrtälje som en framåtskridande kommun.
Centerpartiets lokalavdelning i Norrtälje vill poängtera två viktiga frågor som måste fram i planeringen. Det ena är att stadsdelen måste bli levande, den får inte bli ett ensidigt bostadsområde utan hamnen måste även rymma aktiviteter såsom butiker, restauranger, verksamhetslokaler och offentliga mötesplatser. Den nya stadsdelen måste bli levande inte bara på dagarna utan även kvällstid. Det ska vara lätt att ta sig till och igenom området. Det ska ha en yttre utformning så det stimulerar människor att vara och mötas där.
Den andra aspekten är miljön. Norrtälje vill gärna visa på sin goda miljö och sitt miljöintresse. Låt detta även gälla hamnen. Gör den till ett miljöföredöme för stadsbebyggelse. Mången inspiration kan fås av miljötänkandet i Hammarby sjöstad eller i den nya norra Djurgårdsstaden i Stockholm, utan andra jämförelser. Miljöambitionerna måste ges framskjuten roll. Därför bör man överväga t ex central sopsugsanläggning med olika fraktioner såsom restavfall, tidningar och förpackningar men även ett separat ledningsnät för köksavfall. Soprum kan byggas in i bebyggelsen för det som inte kan transporteras bort med sopsug. Lokal rening av markvatten med olika former av gröna reningsfällor bör också eftersträvas. Även på energiområdet skulle det vara intressant om man kunde visa på miljöprofil utöver det att området fjärrvärmeförsörjs.
Gör hamnen till en levande stadsdel med stark miljöprägel. Det kan Norrtälje ha nytta av i många år framåt.
Anita Engdahl, ordförande Norrtälje stads Centeravdelning
——
Livsmedelsproduktionen måste öka
Vi är många som den senaste tiden har sett och förfasats över bilder på svältande barn på Afrikas horn och frågat oss hur detta är möjligt i den värld vi lever i år 2011. Totalt beräknas över tio miljoner människor vara i behov av matbistånd och enligt FN:s livsmedelsprogram riskerar 5 000-10 000 människor enbart i södra Somalia att dö av svält den här månaden om inte hjälpen från omvärlden når fram i tid.
Uppmärksamheten från media har gjort att allt fler länder och privatpersoner nu öppnar sina plånböcker åt de drabbade. Det är positivt, men i framtiden behöver hjälpen nå fram mycket tidigare.
Vi behöver framför allt bli bättre på att arbeta förebyggande: Att bekämpa korruption och att främja handel och demokrati är några exempel på hur vi i den rika delen av världen kan bidra till att skapa utveckling i fattiga länder.
En annan åtgärd är att kraftigt uppgradera jordbrukets roll i fattigdomsbekämpningen. Faktum är att matproduktion utgör den huvudsakliga inkomstkällan för en majoritet av världens fattiga. På så vis finns också en stor potential i att använda jordbruket som en fattigdomsinriktad tillväxtmotor.
Det kommer att bli nödvändigt, för de närmaste decennierna kommer klimatförändringarna att göra torka, översvämningar och annan extrem väderlek vanligare. Det kommer att ställa nya krav på var och hur maten ska produceras. Samtidigt vet vi att jordens befolkning kommer att fortsätta att växa under en lång tid framöver.
Redan nu behöver vi därför påbörja ett arbete med att långsiktigt främja en hållbar global livsmedelsförsörjning. Utvecklingspolitiken behöver få ett ökat fokus på rådgivning rörande jordbruk och förvaltandet av jordbrukets vattenresurser och förutsättningarna att bedriva handel med jordbruksprodukter behöver förbättras.
När EU-länderna inom kort beslutar om en ny EU-budget för perioden 2014-2020 kommer Centerpartiet att verka för en grönare och mer marknadsanpassad jordbrukspolitik där riktiga bönder premieras högre jämfört med i dag. Den nuvarande ordningen låser i allt för hög utsträckning inne mark och försvårar för aktiva bönder att växa och att komma över ny mark och nya arrenden. Det är ett resursslöseri som heter duga, vi behöver istället öka produktionen.
Politiska beslut som rör jordbruket har inte bara stor betydelse för de svenska böndernas konkurrensvillkor och den enskilde konsumentens möjligheter att välja svensk mat från hyllorna på Ica och Konsum. De är också avgörande för den globala livsmedelsförsörjningen och möjligheten för människor i den fattigaste delen av världen att skaffa sig en inkomst. Därför har Sverige ett ansvar att agera kraftfullt i dessa frågor på såväl nationell som internationell nivå. Det är ett ansvar som Centerpartiet gärna förvaltar!
Per Åsling, Per Lodenius
——————————-
Vad vill politikerna göra med vildsvinen?
Det var en gång i den svenska nostalgirörelsen som behovet av en svensk vildsvinsstam växte fram.
Glömd var våra förfäders kamp mot svinen. Försummad var kunskapen om svinens förmåga att snabbt växa i antal och dess härjningar i odlingslandskap.
Visst fanns jägarintressen, längtan efter vildsvinskött och önskan om mångfald bland vilda djur men ingen tanke på vilken effekt det skulle få.
Den tiden är förbi. Nu är det bister verklighet. Inte ens de mest entusiastiska höjer i dag rösten om biologisk mångfald när det gäller svinen. Vildsvin ger inga nya turister, inga glada bönder eller fritidsfolk som älskar vår natur i Roslagen. Vildsvinen får bönder att vilja lägga av, fritidsfolk att ge upp och skrämmer vanligt folk från att vistas i skog och mark.
Tack vare två stränga vintrar har vildsvinsstammen inte ökat men inte heller minskat. Det måste till krafttag nu. De krafttagen kan inte bara vara jägarnas eller några andras som kämpar för Norrtälje och Roslagen. Politiker med inflytande och kommunledningen måste ta sitt ansvar.
Till ansvaret hör att påverka länsstyrelsen så att skottpengar får utbetalas för varje skjutet djur, exempelvis en peng på 2000 kronor som gör det lönsamt och uppskattat att sitta på pass dagar och nätter. Jägare är som regel vanligt folk som utöver sitt vardagliga yrkesarbete söker värja sig mot skadegörelsen genom att mata och sedan sitta på pass.
Vi i Centerpartiet vill slå vakt om Roslagen med sin sköna natur, dess skickliga lantbrukare och andra fast boende yrkesverksamma och fritidsboende i utsatta områden.
Vilket ansvar är kommunledningen beredd att ta nu, inte om fyra år? Vilka andra förslag är man beredd att diskutera? Det duger inte att likt strutsen sticka huvudet i sanden och tro att allt ordnar sig bara man inte ser.
Håkan Stolt, ordförande Centerpartiets Norrtäljekrets
Gunnar Marstorp, ersättare i styrelsen Centerpartiets Norrtäljekrets
Nu kan hela landet få bredband
It- och regionminister Anna-Karin Hatt (C) och den övriga regeringen vill satsa på bredband på landsbygden. Sverige är i dag ett it-land att räkna med. Nästan häften av befolkningen har i dag möjlighet att koppla upp sig mot 100 Mbit/s eller snabbare.
Det betyder att det mål som regeringen satte upp för år 2015 redan är uppfyllt, men för att vi ska kunna komma vidare och nå resten av befolkningen behövs även offentliga medel. Regeringens avisering om en satsning på ytterligare nästan en halv miljard kronor i budgeten för nästa år kommer att göra stor skillnad.
Sverige ska ha bredband i världsklass, och det gäller inte bara i storstäderna utan i hela landet. Vi vet att det finns områden i vårt land där marknaden inte räcker till, där det inte bor tillräckligt många människor för att bredbandsbolagen ska satsa. Därför har det offentliga ett ansvar för att underlätta för utbyggnaden av elektronisk infrastruktur.
På många orter runt om i vårt land samlas lokala eldsjälar som har insett att snabba elektroniska uppkopplingar är ett måste för att kunna locka exempelvis barnfamiljer och företagare till orten. Här samlas grannar i byalag, lånar en traktor av någon bonde i närheten och gräver och lägger ner såväl tid som egna pengar, i förvissning om att byns framtid säkras.
Men de här projekten behöver också ett visst ekonomiskt stöd, och det är här regeringens satsning kommer in. Eftersom satsningen sker i landsbygdsprogrammet kommer pengarna till platser där marknaden inte räcker till, och där pengarna gör som bäst nytta.
Sverige är i dag en konkurrenskraftig ekonomi, och en konkurrenskraftig digital sådan. Snabbare och i större utsträckning än i många andra länder tar vi svenskar till oss den nya tekniken. Bara sju procent av svenskarna har, enligt SCB, aldrig använt internet. Det är internationellt sett en mycket låg siffra.
Det är ingen slump att Sverige ligger i topp utan det är resultatet av flera års medvetet arbete. Men att Sverige har en bra position, och att vi har vidtagit många nya åtgärder som ytterligare kommer stärka vår position, får inte betyda att vi slappnar av och slår oss till ro. Utvecklingen och innovationerna går i en rasande fart och just nu satsar många länder och regioner stora resurser för att komma i kapp och också gå förbi Sverige på det här området.
För att stödja marknadens utveckling och främja lokala och regionala initiativ, gör nu regeringen särskilda insatser framför allt på landsbygden och andra glest befolkade områden. Det är satsningar som utformas så att vi kan ta till vara det engagemang och de drivkrafter som finns runt om i landet, utan att i onödan störa marknaden där den fungerar.
Här finns nu chansen för byalag och andra föreningar runt om i Norrtälje kommun att undersöka hur den här satsningen kan komma vår region till del, så att tillgången till snabbt bredband kan bli en verklig tillväxtfaktor med nya jobb och företagande i hela kommunen.
Halverad moms är bra för Norrtälje
Vi inom Centerpartiet är extra glada för att statsminister Fredrik Reinfeldt och alliansregeringen nu driver en av Centerpartiets huvudfrågor i valet: den om sänkt restaurangmoms.
Det råder nämligen inget tvivel om att en halverad restaurangmoms förbättrar möjligheten för restaurangföretagen att utvecklas och i vissa fall anställa fler. Dessutom kommer en del oseriösa företag att rensas bort. När prisskillnaden mellan svarta och vita tjänster minskar hämmas den svarta ekonomin som relativt sett förekommer i större utsträckning inom tjänstesektorn. Förutsättningarna för seriösa företagare förbättras.
Besöket på lunchrestaurangen är för många en del av vardagen. I Norrtälje är det också ännu fler som besöker restaurangerna i vår kommun under sommarhalvåret.
Enligt beräkningar gjorda av Lunchfrämjandet äter cirka 40 procent av dem som bor i våra största städer lunch på restaurang tre till fem dagar i veckan. På ett år blir det en ganska stor utgift.
Centerpartiet har drivit på för att göra det billigare att äta ute genom att halvera momsen på restaurangbesök. Det ger möjligheter för familjer att unna sig att äta på restaurang lite oftare, även om det inte är på en lyxkrog så blir det billigare för var och en. Detta innebär att många Norrtäljebor skulle få mer pengar över i plånboken samtidigt som nya jobb skapas.
I Norrtälje kommun finns, enligt Statistiska centralbyrån, nästan 90 restauranger med över 450 anställda. Många som arbetar inom restaurangbranschen är också yngre. Hälften av dem som jobbar inom branschen i Norrtälje är under 26 år.
En sänkt restaurangmoms kommer att ge ännu fler jobb. Enligt beräkningar från finansdepartementet kan det bli mellan 30 och 40 nya arbetstillfällen i vår kommun.
Att som ung få in en fot på arbetsmarknaden är ett viktigt och stort steg och gör det i allmänhet lättare att i framtiden söka arbete när man är färdigutbildad. Det ger lite extra klirr i kassan att kunna arbeta extra på en restaurang under studietiden. Ett arbete ger arbetsglädje och egna intjänade pengar, som gör den unga människan oberoende av föräldrarna rent ekonomiskt.
Detta är en reform, som på sikt kommer att finansiera sig själv.
Berit Jansson och Per Lodenius (C)
—-
Sjöfyllerilagen
Vi har under sommaren kunnat följa en debatt om den nya sjöfyllerilagen. Det är Norrtäljes kommunalråd Kjell Jansson (M) och min partikollega, landstingsrådet Gustav Andersson (C), som i ett utspel för fram önskemålet att bland annat återgå till den tidigare promillegränsen för sjöfylleri.
Det har också i debattartiklar i Norrtelje Tidning efterfrågats min syn på frågan, då jag under flera år har propagerat för den ändring av sjöfyllerilagen som genomförts.
I dag är gränsen för rattfylleri på väg och till sjöss 0,2 promille. Nya lagar, som sjöfyllerilagen, ska självklart följas upp och ses över. Finns det delar i lagen som inte fungerar som det är tänkt så ska de också självklart rättas till. En del i sjöfyllerilagen, som kan behöva ses över, är vem som anses ansvarig för framförandet av båten och därmed också kan göra sig skyldig till sjöfylleri.
Men att återgå till en separat promillegräns för sjöfylleri, som i den tidigare sjöfyllerilagen, är inte någon bra idé. Risken att förolyckas på en farled eller vid en vältrafikerad hamn är inte nämnvärt mindre än på en landsväg eller på en parkering. Dessutom finns det även på sjön, liksom på land, oskyldiga medtrafikanter som utsätts för den onyktres risktagande.
Visst, det är skillnad om man färdas i en båt ensam på en spegelblank sjö än om man stormar fram med en stark motorbåt i en hårt trafikerad farled, men samma sak gäller för vägtrafiken och där är regelverket enhetligt. Med detta resonemang borde man i så fall ha skilda regler för hur mycket alkohol du får dricka innan du färdas fram på E 18 än om du kör på en enslig skogsväg – och det har vi ju inte.
Så här under sommaren är det många som är ute med båt i någon av våra vackra skärgårdar eller på någon blänkande insjö. Men idyllen kan snabbt förändras. Vid många olyckor med båt liksom med bil, så finns alkohol med. Hälften av alla som drunknar har druckit alkohol och med alkohol i kroppen försämras såväl omdöme som balans och överlevnadstiden kortas om du skulle falla i vattnet.
Sjöfylleriet är inget lätt problem att komma tillrätta med, men vi har i alla fall några enkla verktyg som vi definitivt måste använda. För det första är det enda rimliga att tillämpa samma promillegräs för all trafik, oavsett om den sker på vatten eller väg. För det andra behövs en fungerande nykterhetskontroll.
Per Lodenius (C)
riksdagsledamot
Trygghetsbostäder gör äldre friskare
Trygghet och närhet till service är extra viktigt för många äldre människor. Därför vill Centerpartiet i Norrtälje kommun göra det möjligt för fler äldre att välja så kallat trygghetsboende.
Personer som inte vill bo kvar i sin bostad på ålderns höst ska kunna flytta till en bostad som känns tryggare och där de snabbt kan få hjälp när de behöver. Trygga människor mår bättre och klarar sig längre på egen hand.
Trygghetsboende är en ny form av bostäder till äldre som fyllt 70 år som inte vill bo kvar i sin gamla bostad, men inte har behov av de biståndsprövade särskilda boendena. Trygghetsbostäderna kommer att fylla en lucka och är efterlängtade hos många äldre personer.
Antalet äldre människor ökar, det gäller inte minst i Norrtälje kommun. Det är glädjande att allt fler kvinnor och män håller sig friska långt upp i åren och lever länge. Omsorgsbehovet ökar dock ju äldre man blir och det finns en stor efterfråga på vårdplatser i kommunala vårdhem för äldre, de så kallade särskilda boendena. Det är viktigt att kommunen klarar av att möta det behov av särskilt boende som efterfrågas, men det behövs också många fler bostäder för äldre som är anpassade efter deras villkor.
Den som vill bo kvar hemma ska självklart göra det, kanske med hjälp av hemtjänst eller anlitade företagare där Rutavdrag är en förutsättning. För den äldre person som inte vill bo kvar hemma så har valmöjligheterna hittills varit få. Nu öppnas nya dörrar – till trygghetsbostäder.
Trygghet och närhet till service är extra viktigt för många äldre människor. Därför vill Centerpartiet i Norrtälje kommun göra det möjligt för fler äldre att välja så kallat trygghetsboende.
Jane Trepp, ledamot i Tiohundranämnden
Gunnar Englund, ersättare i Tiohundranämnden
Emelie Löthgren, ersättare i Tiohundranämnden
——————————–
Jordbruk är inte bara en turistverksamhet
Landsbygden existerar på stadens villkor skriver Kristina Mattsson i en debattartikel på kulturdebatt i Dagens Nyheter den 28 juli 2011. Landsbygden ska finnas till för upplevelser och rekreation. Det är ”landet”, sommarlandet där man har sommarstugan, bryggan och båten, och där man kan hälsa på de söta kalvarna eller lammen hos ”bonden”.
Är det, det som vi bönder och landsbygdsföretagare ska förhålla oss till om vi ska överleva som landsbygdsbor? Ska vi öppna pittoreska restauranger och caféer eller trendiga hantverksbodar medan folk rynkar på näsan att det luktar gödsel eller att kossor på rymmen trampar i rabatten?
Men även om vi uppfyller drömmen om det idylliska sommarlandet måste vardagslivet fungera. Bönder ska se till att det finns mat på bordet och energi för uppvärmning och transporter. Landsbygden har en stor potential för produktion av än mer mat och energi i Sverige och då måste det finnas bönder och företagare som vill bygga ladugårdar, vindkraftverk, biogasanläggningar mm. De kanske luktar och låter, men de ser till att vi får mat på bordet och energi för uppvärmning och transporter.
Behovet av att öka världens matproduktion diskuteras flitigt, överallt utom i Sverige. Det finns länder som köper mark i andra länder i försök att garantera sin befolkning mat också i framtiden. Men att Sverige som har rika vattentillgångar och goda möjligheter att producera mat, blir alltmer importberoende är alarmerande och är ett stort moraliskt problem.
Att goda åkerjordar försvinner, ibland p g a dålig kommunplanering, är allvarligt.
Matlandet Sverige, var finns det? Finns det i Roslagen? Många åkrar brukas inte alls eller slås av pliktskyldigast. Böljande sädesfält är mer och mer ovanliga. Naturvänner noterar att hagmarker med örter, insekter och fåglar blir alltmer sällsynta.
Matlandet Sverige bör sättas i ett större sammanhang där miljö, landskap och djurhållning hänger ihop. Vårt landskap i Roslagen är skapat av bönderna och deras husdjur och också förutsättning för det stora antalet fritidshus som finns här. Nu ser man fler och fler åkrar och ängar som växer igen och där det förr var utsikt över en sjö eller havsvik är det nu sly och skog.
Bonden har nyckeln till hållbar tillväxt, skriver Anna-Karin Hatt (C), i en debattartikel i ATL och då bör vi i Norrtälje kommun
- I fullmäktige anta det landsbygdsprogram som är framtaget av tjänstemän på Norrtälje kommun.
- Arbeta aktivt i översiktsplaneprocessen så att inte viktig åkermark byggs bort
- Se till att behålla vårt attraktiva kulturlandskap
- Medfinansiera EU-projekt som gynnar primärproduktion och företagsamhet
Vi på landsbygden och i skärgården vill inte bara vara servicepersonal till en sommarbefolkning. Vi ska leva här året runt och ha en bra tillvaro med bra skolor, bra service och omsorg, samt god infrastruktur. Landsbygden ska kunna leva av egen kraft och inte vara beroende av allmosor från staden.
———————————————–
Förbättra småspararnas villkor i Norrtälje
För att främja sparandet bland låg- och medelinkomsttagare vill Centerpartiet införa ett grundavdrag på kapitalinkomster såsom ränta på banksparande och utdelning på aktier. Med bättre villkor för småspararna skapar vi större trygghet och mer egenmakt för vanliga människor. I Norrtälje kommun finns drygt 22 000 personer som har inkomst från kapital. De tvingas idag betala 30 procent i skatt från första kronan. Av dessa kan ungefär 13 000 personer räknas som småsparare, med mindre än 5 000 kronor i kapitalinkomst per år.
Med alliansens politik minskar klyftorna genom att fler får ett jobb och en inkomst. Det som tidigare bara var möjligt för de få är nu verklighet för de många. Städ- och hemhjälp har blivit överkomligt för låg- och medelinkomsttagare tack vare Rut-avdraget. Med etableringsfrihet i vården får de flesta välja vårdgivare och äldreomsorg. Jobbskatteavdraget har möjliggjort för fler människor att leva på sin lön.
Men fortfarande är egna pengar på banken ofta en klassfråga. Faktum är att många låginkomsttagare saknar tillräckliga besparingar för att kunna köpa nya glasögon om de gamla går sönder eller klara av dubbla hyror vid en flytt. En undersökning från Sifo visar att 29 procent av svenskarna har mindre än 10 000 kronor i ekonomisk buffert. För många är det helt naturligt att leva ur hand i mun.
Internationella undersökningar visar att den svenska förmögenhetsspridningen är bland de mest ojämlika i världen. Detta är i stor utsträckning en följd av en mer eller mindre uttalad socialdemokratisk ambition att göra vanliga människor mer beroende av offentliga transfereringar än av privat sparande.
Idag växer unga människor upp i en helt annan kultur än när Birgitta Lilliehööks serie om Spara och Slösa var som mest populär runt andra världskriget. Då var det självklart att spara till ett eget hus eller en ny bil. Idag är det naturligt att ta sms-lån för att köpa kläder eller höja lånet på villan för att åka till Thailand.
Detta värderingsskifte har lett till negativa konsekvenser. Många går miste om tryggheten som ett eget sparande innebär. Dessutom blir alltför många överskuldsatta. Enligt Kronofogden finns idag omkring 400 000 personer som har så stora skulder att de inte klarar av att betala av på dem. Det leder till stora påfrestningar på den psykiska hälsan och det sociala livet.
För att gynna sparandet föreslår Centerpartiet ett grundavdrag på kapitalinkomster runt 5 000 kronor per år. I Norrtälje finns som sagt omkring 22 000 personer som betalar skatt på kapitalinkomst. Den överväldigande majoriteten av dessa är småsparare. Med vårt avdrag får 13 000 personer i kommunen behålla hela avkastningen på sitt sparande. På så vis blir det mer lönsamt för vanliga människor att regelbundet sätta undan pengar för framtiden.
Genom lägre skatter på kapitalinkomster tar vi ett viktigt steg mot att återupprätta den traditionella svenska inställningen där vi sparar mer och lånar mindre. Det ger människor större trygghet och mer makt över sina liv.
Per Lodenius, C, riksdagsledamot
Annie Johansson, Ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet
———————–
Svar angående restaurangmoms
Jag blir en smula förbryllad när jag läser krögare Peter Nilses svar från den 3 maj angående artikel från undertecknad om sänkt restaurangmoms. Nilses välkomnar sänkt restaurangmoms samtidigt som han avfärdar de positiva effekter som jag tillsammans med en enig restaurangbransch lyfter fram.
Det råder nämligen inget tvivel om att en halverad restaurangmoms förbättrar möjligheten för restaurangföretagen att utvecklas och i vissa fall anställa fler. Dessutom kommer en del oseriösa företag att rensas bort. När prisskillnaden mellan svarta och vita tjänster minskar hämmas den svarta ekonomin som relativt sett förekommer i större utsträckning inom tjänstesektorn. Förutsättningarna för seriösa företagare förbättras.
Reformen är också särskilt viktig eftersom branschen är arbetsintensiv och anställer många unga, invandrare och lågutbildade som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. I Norrtälje kommun finns nästan 90 restauranger med över 450 anställda. Vilket jag också skriver i min artikel från den 27 april. Jag betvivlar inte att många restaurangägare kämpar hårt för att få intäkterna att överstiga utgifterna. Men om dessa restauranger får bättre förutsättningar, bland annat genom en momssänkning, så kan det också leda till att fler kan få jobb inom branschen.
Centerpartiet driver frågan hårt om generella sänkningar av momsen inom tjänstesektorn. Reducerade momssatser på tjänster har flera fördelar. Genom att införa en lägre moms på vissa arbetsintensiva tjänster i branscher som exempelvis restauranger, frisörer, reparatörer och hemtjänst, förenklar vi vardagen för företagarna i dessa branscher och höjer lönsamheten. Samtidigt ger vi köpare en ökad möjlighet att konsumera tjänster till relativt lägre priser. Vilket ökar efterfrågan. Det i sin tur innebär förutsättningar för företagen att expandera och nyanställa. Just nu utreder regeringen även en sänkning av momsen på vissa tjänster som till exempel frisörtjänster. Besked om den sänkningen kommer under hösten.
I Centerpartiet ser vi det som vår kärnuppgift att förenkla för företagare. För det behövs enklare spelregler och lägre skatter. Att momsen på mat serverad på restauranger hittills varit mer än dubbelt så hög som på färdiglagad mat i en livsmedelsbutik är ett exempel på när regelverket har försvårat för restaurangföretagare. Att Centerpartiet fått gehör för sin politik genom en halverad restaurangmoms är inget jag skäms över att lyfta fram. Man kan kalla det att ”plocka politiska poäng” eller vad man vill. Huvudsaken är att regeringen sänker EU:s högsta restaurangmoms och därmed tar ett viktigt steg för bättre villkor för restaurangerna.
Per Lodenius (C) riksdagsledamot
——————————-
Svar till miljöpartisternas debattinlägg i Norrtelje Tidning torsdagen den 31 mars
Vi i centerpartiet vill fortfarande hävda att kött från kor och får som betat och ätit foder från Roslagen bidrar positivt till klimatet och det gäller inte bara ekologiskt uppfödda djur. Att lägga om arealer från intensiv spannmålsodling till odling av vallväxter ( gräs och klöver ) är enligt Christel Cederberg, mat- och klimatforskare, ett av det viktigaste bidragen till att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. De två gårdar med köttproduktion som är nämnda i vår artikel är dessutom ekologiska och KRAV-certifierade.
Visst har det betydelse för klimatet vad vi lägger på tallriken och äter vi då kött ska det komma från djur från Sverige och helst från Roslagen.
Vårt öppna landskap som vi har i Roslagen är beroende av att vi har djur som betar och äter av fodret som produceras i Roslagen. Kossornas matsedel består till allra största delen av ensilage, hö och bete. Växande nötkreatur och mjölkkor får även kraftfoder i form av spannmål och när kossan mjölkar som mest toppas ”foderpyramiden” av baljväxter och oljeväxter. Det handlar om att ha en helhetssyn på miljöfaktorer som påverkar vår miljö och vårt klimat. Har vi lantbruk med djurhållning får vi också naturlig gödsel till våra åkrar och behöver inte gödsla med konstgödsel.
Vi är inte emot vegetarisk kost men vet, att för att få en näringsriktig kost ska den kompletteras med baljväxtprotein såsom böner, ärter och linser. Dessa vegetabilier är mestadels importerat och varken sojabönor eller linser odlas kommersiellt i Sverige. För barn och ungdomar är det av stor vikt att de får en allsidig kost. En allsidig kost består av både vegetabilier och mjölk, kött, fisk och ägg. I detta sammanhang kan det vara intressant att veta att 70 procent av det kött som produceras i Sverige kommer från mjölkproduktionen.
I kulturens grundval skriver Alf Henriksson: ”Hela vår civilisation, vilar på kon, vilar på kon, som gör biffar och ost av sin höranson, under det att hon råmar i sorgsen ton.”
Karin Broström
Berit Jansson
Åsa Wärlinder
———
Vi budgeterar för hela Sverige
Tillväxten ökar och arbetslösheten sjunker. Alliansens politik fungerar. Men i Centerpartiet är vi övertygade om att Sverige kan bli ännu bättre. I budgetförhandlingarna har vi prioriterat åtgärder som minskar klyftor och knyter ihop vårt land.
Det absolut viktigaste för att Sverige ska utvecklas och växa är att människor vill driva företag och arbeta. Det är så vi får resurser till välfärden, pensioner och nya tillväxtsatsningar. Därför tycker vi att det är viktigt med ytterligare jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt som gör det mer lönsamt att jobba för både låg- och medelinkomsttagare. Förhoppningsvis kan det genomföras redan nästa år.
En annan viktig åtgärd för att vi ska trygga framtidens tillväxt och välfärd är nya satsningar på infrastruktur. Underhåll av vägar och räls har länge varit eftersatt i Sverige. När alliansen tillträdde fattades tiotals miljarder kronor som vi var tvungna att tillföra. Trots att vi de senaste fyra åren har ökat resurserna till järnvägen med omkring 40 procent går tågen uppenbarligen ännu inte i tid.
I Centerpartiet har vi drivit frågan hårt om ytterligare resurser till drift och underhåll av vägar och räls. De nya 800 miljoner som aviseras i budgeten är ett mycket välkommet tillskott.
Dessa pengar kommer att underlätta framkomligheten i hela landet.
Pensionärerna är en grupp som har tvingats stå tillbaka ekonomiskt. När den så kallade bromsen slog till under den finansiella krisen minskade mångas pension. För oss är det mycket viktigt att de som tidigare var med och byggde upp vårt land nu kompenseras när tiderna blir bättre. Därför är vi mycket glada över att vi har kunnat sänka pensionärernas skatt med 2,5 miljarder kronor i år och att ambitionen är att sänka den med ytterligare 2,3 miljarder under mandatperioden.
En viktig åtgärd som aviseras i vårpropositionen är reformerna av sjukförsäkringen. För oss i Centerpartiet är det oacceptabelt att enskilda människor kommer i kläm. Alliansregeringen förändrade sjukreglerna för att människor skulle få hjälp att lämna utanförskapet och åter komma i arbete. Men samtidigt uppstod oförutsedda konsekvenser då en del personer utan arbetsförmåga blev av med sin sjukförsäkring. Detta ska nu ändras. I Centerpartiet kommer vi aldrig att acceptera att en enda människa lämnas utan samhällets hjälp.
Slutligen måste vi skapa bättre förutsättningar för utsatta grupper som unga och invandrare att få jobb. En reform som kommer att underlätta för många som idag har svårt att få arbete är sänkt restaurangmoms. Den kan sannolikt genomföras redan nästa år. Uppskattningarna om hur många arbetstillfällen denna sänkning kan leda till varierar. Men det handlar om många tusen nya jobb.
I Centerpartiet kommer vi att fortsätta jobba för att hela Sverige ska växa och att välståndet ska komma alla till del.
Per Lodenius, riksdagsledamot (C)
Annie Johansson, riksdagsledamot (C)
Centernätet
